Under min tid på praktiken frågade jag min handledare hur de behandlar triggerpunkter. Från den gamla danstiden har jag kanske fem små knölar medialt om skapula (skulderbladet) på högra sidan och typ två gigantiska knölar på vänstra sidan. Hon rekommenderade styrketräning som rodd-övningar, rulla på axlarna och allmänt tänka på min hållning. Och hon tyckte det var bra att jag har Mikko som kan hjälpa mig att trycka på dem. Så det har jag gjort i ca 2vecjor men jag har bara tyckt att det blir värre och har tänkt att det kanske måste bli värre (för att man börjar irritera och "störa" knutorna) innan det blir bättre. Men senaste dagarna är det som att det börjar domna i hela axeln och det gör ont i hela bröstet och så blir det bättre när Mikko trycker lite.
Igår när jag var i stallet var Lena Andersson där och hon jobbar med Qino(Kino) behandling. Jag frågade henne hur hon ser på triggerpunkter och hur hon behandlar det. Jag höll nästan på att gråta redan när jag frågade, så jobbigt problem är det för mig nu...
Hon sade då att bara behandla själva triggerpunkterna är ingen lösning, då de beror på något i kroppen. Jag vet själv att trigerpunkter beror på syrebrist i muskeln som uppstår under långt statiskt arbete (danshållning i många timmar och år). Men hon berättade att hon ser på mig att jag är väldigt framåtrundad i bröstryggen och att axlarna är väldigt långt fram. Det vet jag om sedan tidigare och jag jobbar som en galning på att försöka rätta till det. Men hon sade också att om man är sne i bäckenet eller bålen så blir det en felbelastning både ner i benen och upp i ryggen. Hon erbjöd sig att göra några tester och en liten minibehandling för att jag skulle få se hur hon jobbade. Hon gjorde massa muskeltester och jag kände att jag orkade inte hålla emot någonting alls. Jag frågade om det inte vara hade ned att jag var svag, men Lena berättade att de tester hon gjorde inte hade med muskelmassa eller styrka att göra utan om kopplingen mellan hjärnan och muskeln. Det var något som hindrar och blockerar så att mina muskler inte får den hjärnaktiviteten den behöver. Förenklat förklarat.
Så när testerna var gjorda och vi konstaterade att jag är sned i hela kroppen och jag kände mig som en gamling då började hon behandla. Dels så använde hon som en liten "stötpistol" som hon sköt runt några utvalda kotor (som var sjukt ömma) och det blir som ett snabbt tryck. Och även lite bråk med triggerpunkterna genom att hon tryckte på en i taget och så fick jag lyfta den axeln mot taket (jag låg på mage) och det gjorde så jävla ont. Men sen gjorde hon några av de testerna igen och det var en helt NY Nicole som låg där. Jag kände helt plötsligt hur jag kunde hålla emot Lenas tryck. Inte med hela kroppen utan bara med den delen hon testade.
Tårarna flödade både av lycka men också för alla spänningar som hon hade löst upp. Så jag grät hela vägen hem och lite till när jag kom hem. Väl hemma så började jag upptäcka mer och ner saker som inte har funkat tidigare; jag kunde gå ner på huk med hälarna kvar i golvet, jag kunde nudda händerna bakom ryggen (ena handen bakom nacken och den andra via ländryggen) vilket jag inte har kunnat göra på flera år, men framför allt så var smärtan minskad otroligt mycket. Jag har aldrig upplevt något så häftigt!
Nytt schema får jag på fredag och då kan jag boka in riktig behandling. :-)
Nu sitter jag på bussen på väg till skolan. Hoppas på en givande dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar