Som en 20-åring i kroppen igen!

Under min tid på praktiken frågade jag min handledare hur de behandlar triggerpunkter. Från den gamla danstiden har jag kanske fem små knölar medialt om skapula (skulderbladet) på högra sidan och typ två gigantiska knölar på vänstra sidan. Hon rekommenderade styrketräning som rodd-övningar, rulla på axlarna och allmänt tänka på min hållning. Och hon tyckte det var bra att jag har Mikko som kan hjälpa mig att trycka på dem. Så det har jag gjort i ca 2vecjor men jag har bara tyckt att det blir värre och har tänkt att det kanske måste bli värre (för att man börjar irritera och "störa" knutorna) innan det blir bättre. Men senaste dagarna är det som att det börjar domna i hela axeln och det gör ont i hela bröstet och så blir det bättre när Mikko trycker lite.

Igår när jag var i stallet var Lena Andersson där och hon jobbar med Qino(Kino) behandling. Jag frågade henne hur hon ser på triggerpunkter och hur hon behandlar det. Jag höll nästan på att gråta redan när jag frågade, så jobbigt problem är det för mig nu...

Hon sade då att bara behandla själva triggerpunkterna är ingen lösning, då de beror på något i kroppen. Jag vet själv att trigerpunkter beror på syrebrist i muskeln som uppstår under långt statiskt arbete (danshållning i många timmar och år). Men hon berättade att hon ser på mig att jag är väldigt framåtrundad i bröstryggen och att axlarna är väldigt långt fram. Det vet jag om sedan tidigare och jag jobbar som en galning på att försöka rätta till det. Men hon sade också att om man är sne i bäckenet eller bålen så blir det en felbelastning både ner i benen och upp i ryggen. Hon erbjöd sig att göra några tester och en liten minibehandling för att jag skulle få se hur hon jobbade. Hon gjorde massa muskeltester och jag kände att jag orkade inte hålla emot någonting alls. Jag frågade om det inte vara hade ned att jag var svag, men Lena berättade att de tester hon gjorde inte hade med muskelmassa eller styrka att göra utan om kopplingen mellan hjärnan och muskeln. Det var något som hindrar och blockerar så att mina muskler inte får den hjärnaktiviteten den behöver. Förenklat förklarat.

Så när testerna var gjorda och vi konstaterade att jag är sned i hela kroppen och jag kände mig som en gamling då började hon behandla. Dels så använde hon som en liten "stötpistol" som hon sköt runt några utvalda kotor (som var sjukt ömma) och det blir som ett snabbt tryck. Och även lite bråk med triggerpunkterna genom att hon tryckte på en i taget och så fick jag lyfta den axeln mot taket (jag låg på mage) och det gjorde så jävla ont. Men sen gjorde hon några av de testerna igen och det var en helt NY Nicole som låg där. Jag kände helt plötsligt hur jag kunde hålla emot Lenas tryck. Inte med hela kroppen utan bara med den delen hon testade.

Tårarna flödade både av lycka men också för alla spänningar som hon hade löst upp. Så jag grät hela vägen hem och lite till när jag kom hem. Väl hemma så började jag upptäcka mer och ner saker som inte har funkat tidigare; jag kunde gå ner på huk med hälarna kvar i golvet, jag kunde nudda händerna bakom ryggen (ena handen bakom nacken och den andra via ländryggen) vilket jag inte har kunnat göra på flera år, men framför allt så var smärtan minskad otroligt mycket. Jag har aldrig upplevt något så häftigt!

Nytt schema får jag på fredag och då kan jag boka in riktig behandling. :-)

Nu sitter jag på bussen på väg till skolan. Hoppas på en givande dag.

Stor milstolpe!

Idag sprang jag och Mikko 6 km i Ågestas elljusspår. Det var ganska tungt i början men det blev lättare mot slutet. Men jag är sjukt stolt och nöjd över mig själv att jag sprang 6 km utan att stanna! WHOOP! Känns inte omöjligt att springa en mil... Vi har nog hittat en ganska bra nivå att hålla oss på nu och så ska vi förbättra tiderna. Så snart är det dags att anmäla sig till alla loppen nästa år. :-D

Nu har jag pluggat klart för ikväll, så nu blir det att kolla på tv och äta chips+dipp ;-)

5:2 = renare hemma?

Nu har jag kört dieten 5:2 i snart 2 veckor. Det går ut på att man ska fasta två dagar i veckan, men inte total fasta utan man ska få i sig 500 kcal under dagen (600 kcal för män). Dessa två dagar ska helst inte vara direkt efter varandra och man får dela upp kcal:erna på 1, 2 eller 3 mål men helst ska det vara minst 16 timmars fasta så helst avstå frukost eller middag. Jag har gjort så att jag har bara ätit ett mål mat om dagen och det är lunchen. Dels för att det är en skön paus på dagen, antingen på praktiken eller mellan föreläsningarna. Men också för att när jag är hungrig orkar jag inte ta en diskussion eller svara på varför jag inte äter och få konstiga blickar. Om ett tag kanske jag klarar det, men som det är nu så funkar det riktigt bra. Alltså äter jag varken frukost eller middag. I vanliga fall brukar jag inte äta frukost, men nu har jag verkligen börjat anstränga mig att äta 3 gånger om dagen när jag inte fastar för att det inte ska bli som fasta varje dag. Och på kvällen brukar jag dricka en kopp te när Mikko äter middag. Det funkar riktigt bra. Det är skönt att få något varmt i magen och det fyller ut magen lite så jag inte är lika hungrig.

Det jag också har märkt av (som jag hoppas håller i sig) är att jag spontant fixar mer här hemma. När jag kommer hem från skola eller praktik har jag ingen lust att bara sätta mig och kolla på tv utan det har blivit att jag diskar och plockar och fixar här hemma. Igår torkade jag alla fönsterna och det är inte gjort på evigheter. Dels tror jag att det är för att jag inte har sådan matkoma jämt, men sen tror jag att det också kan ha att göra med att jag nu tränar 4 dagar i veckan. En dag i veckan är det stallet och tre dagar i veckan går jag ut och springer. Senaste två gångerna har varit tillsammans med Mikko. Förra gången sprang vi 4 km på 29.37 min och då kändes det bra, då pratade vi hela rundan runt. Men igår när vi sprang var det mycket kallare och jag kände det i lungorna så det var mycket tyngre. Men tack vare Mikkos stöd och pepp och lite påminnelse om att jag ska sträcka på mig och skjuta ifrån liiiite mer än vad jag gör (särskilt när jag är trött) så sprang vi 4 km på 27.33 min. Så 2 min snabbare. Det var jättekul. På söndag ska vi springa lite längre.

Däremot har jag i veckan fått ganska stora problem med mina triggerpunkter, och det kan hugga till i ryggen när det typ låser sig. Jag skulle verkligen vilja gå till en kiropraktor jag känner, men jag måste hålla i pengarna nu. HÅRT. För i december ska jag gå massagekurs och köpa massagebrits så där kommer pengarna att springa iväg. Men jag hoppas på att jag kan tjäna pengar på att massera så jag kan gå till kiropraktor. :-D

Idag ska jag jobba. Känns inte så lockande. Jag vill hellre vara hemma och umgås lite med min älskling och göra något roligt. Höstpromenad kanske? Hoppas på att det är lika fint väder när jag kommer hem så vi hinner gå ut. Men nu ska jag stryka skjortan och göra mig i ordning.

Praktik

Igår var jag på praktiken, äntligen. Jag skulle varit i tisdags, men de hade planeringsdag så då blev jag lidande med förlust av en praktikdag. Men igår var jag alltså tillbaka.

Jag fick göra mkt mer grejer än förra veckan. Jag fick göra två nervtester, jag fick ha två träningspatienter nästan helt själv och så fick jag känna på en irriterad ischiasnerv. Jag fick lite längre igår för att ta igen den förlorade tiden i tisdags. Så vid 17 var det dags att gå hem.

När Mikko kom hem gick vi ut och sprang. Det gick så himla bra. Vi sprang 4 km (vi trodde den rundan skulle vara typ 2.5) och vi pratade nästan hela tiden med små korta pratpauser. Det kändes jätteskönt. Både att få prata med älsklingen och också skönt för självförtroendet att klara att springa så långt utan problem. :-)

http://www.marathon-mobile.net/Results/ShowSprint/91055

Måndagskonsert

Idag var det en lång dag i skolan. 8.30-16.30. Jag var ganska slut i huvudet på väg hem. Tyvärr hann jag inte rida idag för idag var det Olly Murs som entrade scenen i Fryshuset. Jag fick biljetter av Mikko i födelsedagspressent.

Otur dock att Ulrik Munther var förband... Vi åkte dit så vi skulle komma så nära Olly Murs scentid som möjligt. Jag köpte en tröja innan vi gick in till lokalen. Konserten i sig var riktigt bra. Mr. Murs är ju en otroligtunderhållande artist så det var bra drag på honom. Men publiken (Mestadels unga småtjejer) var väldigt passiv. Mellan låtarna släckte de ner scenen och det var nästan som att publiken dog ut och "oj vart tog han vägen? Är det slut?" och när de tände upp så "wohooo, där är han, vart kom han ifrån?". Så det var lite trist. Och det var två tjejer bredvid oss som gallskrek på ett förlöjligande sätt som förstörde många av låtarna och jag missade en del av vad han sade för att de störde. Men men.... Nästa gång kanske han är på en större scen.

På väg hem köpte jag en cool hatt!!

Idag har jag fastedag så nu är jag ASHUNGRIG. Tar en kopp te som värmer magen och sen sovdags så jag får äta smarrig frukost. Bacon och äggröra står på min frukostmeny. :-P

Det går bra nu, kompis det går bra nu!

Ja, allt känns faktiskt riktigt bra nu. I morse var jag i stallet och red Igrusjka (som betyder Leksak på ryska), min lilla prinsessa. Det gick så himla bra. Jag var lite dum idag, men jag red utan skyddsväst och det var länge sedan jag red så bra. Jag hade mycket lättare att hitta min egen balans och att kunna dela kroppen i flera delar utan att bli som en stel pinne. Det kändes jätteskönt.

Min prinsessa!

I fredags vägde jag mig och jag har gått ner 1.2 kg efter en vecka med 5:2-dieten. Visst, jag har väl gått upp det efter denna superhelg men motivationen känns verkligen som att den är där. Jag tyckte det var en kul idé att testa denna diet för att se vad alla pratar om så jag tog måndag och torsdag som fastedagar och det har funkat riktigt bra.

Löpningen går bättre än någonsin. Jag har hållit igång 3 gånger denna vecka och det har känts riktigt bra. nu är det inga problem att hålla igång i 25-30 min utan att ens tänka på det. Men nu har jag skaffat en bättre app till telefonen för att hålla koll på mina resultat och jag har precis beställt två pannlampor så jag kan hålla igång när det blir mörkt.

Fantastiska miljön i fredags när jag sprang. Varför har jag inte gjort detta varje år!?

Och till sist så har praktiken varit väldigt rolig och det kommer fortsätta vara givande. :-) Det känns bra!

I'm back!

Ja varför inte? Har inte skrivit på ett år, men jag blev faktiskt lite sugen på att börja blogga igen. Och i stället för att börja på en ny blogg tänkte jag återuppta denna lilla sida.

Det har hänt en del sedan sist. Jag har kommit in på Sjukgymnastprogrammet och jag har gått ett år nu. Det är jättekul och jag trivs verkligen. Den här veckan har jag varit på min första praktik. Jag är på Farsta Rehab Södra och jag tycker alla är jättetrevliga och snälla. Jag hade min första anamnes igår och det gick helt ok tycker jag. Det ska däremot bli roligare på onsdag när det verkar vara fullt upp där (Äntligen!).

Ridningen går jättebra. Jag har slutat rida Rambo och har kommit tillbaka till Hammarby Gård och det känns jättebra. Jag har utvecklats väldigt mycket på detta (snart) året. Jag hjälper till och rider till några av hästarna när jag har möjlighet från skola och så.

Familjen mår bra. Våra beeebisar är busigare än någonsin även om de är 3.5 år nu. :-D

Ja, det är en liten uppdatering om mig just nu.

see ya'!